Zzzz

Då har vi (jag) överlevt den här dagen. Att man sovit knappt förra natten och har jobbig förkylning är ingen skön kombination. Plus att man har en energisk baby att ta hand om - tur är det att Liam är sig själva igen. Förutom att jag gärna skulle slippa de otaliga blöjbytena. Hua, jag har tappat räkningen.

Imorgon sticker sambon iväg med Liam och hunden till villan så jag skall få gjort skolarbeten. Jag hade tänkt starta morgonen med ett träningspass men det går ju inte med den här förkylningen. Så nu skall jag försöka få skrivet så mycket jag bara orkar. Och städa i lugn och ro. Nu ska jag försöka sova fastän jag kan inte andas ordentligt när jag ligger. Godnatt!

Status

Jag: en kaktus i halsen och näsan rinner. Nattens sömnsaldo är väldigt obefintlig.

Liam: säger prosit var och varannan minut. På mycket bättre humör och sovit bra inatt.

Och huvudsaken är att Liam mår bättre - och nu skall jag kurera mig med Finrexin.

Stackars liten.

Natten gick så där - Liam fick sova bredvid mig och sambon fick lov att sova på soffan. Liam sov ungefär  en timme i sträck och hade svårt att somna på nytt, men mellan klockan 4 och 6 sov han lite bättre. Under nattens gång vakna vi två gånger av att Liam gallskrek då han hade så svårt att andas. Oj, mitt mamma hjärta. Idag har han varit väldigt gråtig och mamig, helst ville han vara i famnen och det har han fått vara extra mycket nu när han är sjuk. Han har ätit bättre än igår och det är skönt, men han har sovit endast 20 min x 3 idag - stackarn måste vara så trött. 

Jag var till apoteket och köpte Näsfrida (shit, va det var svårt och Liam hatar det) och sedan Physiomer Baby Mist som en snäll läsare rekommendera. Och den har hjälpt lite grann. Och så har vi höjt på huvudänden på sängen så att det skulle vara lite lättare att sova. Finns det andra knep? Jag tycker det är så synd om honom, men de lär ju inte vara enda gången som han är sjuk.

Nu ligger han i vår säng och är vaken. Han har nog somnat ett par gånger, men inte så där ordentligt. Nu hoppas jag bara innerligt att han skall hitta tillbaka till sina gamla rutiner sedan när han blir frisk. För då sov han 9 timmar i sträck på natten (förlåt alla som har bebisar som sover dåligt på natten - men de lär ju nog bli bättre med tiden) och åt först kl. 6 och steg upp vid 8-9 tiden. Nå, vi fick i alla fall njuta av dessa lyxnätter i 1,5 vecka. Nu orkar man vaka igen. 

(Vi ignorerar att jag börjar få sjuk hals och snuva, visst?!)

Snuva

Här sitter jag nu brevid Liams säng och försöker få en väldigt snuvig Liam att somna på nytt. Snuvan kom som från ingenstans här ikväll och det var kanske orsaken varför han ätit så dåligt idag. Stackarn har så svårt att sova. Saltlösningsdroppar har vi satt, och näsfrida ska inhandlas imorgon.

Hoppas han får vakna pigg och kry imorgonbitti. Jag tror att det blir ingen hejdundrande natt det här för nu skall han bara gunga och gunga i krypställning. Huhu.

Det där med kläder

Här i veckan fick Liam börja sova i vagnens sittdel och han stortrivs då han före och efter sin vila får sitta och titta på allt intressant. Hunden Alba är kanske det mest intressanta typen just nu. Och han sover lika bra i sittdelen, om inte bättre. Nu har han mera utrymme.

Men - i vagnens hårflift hölls det varmt och Liam behövde inte ha mycket på sig. Annat är det nu i sittdelen. Jag tycker det är alltid lite svårt när årstiderna förändras att veta hur mycket man skall klä på sin baby. Nå övning ger färdighet. Och bättre för mycket än för lite.

Nu har jag mammalådans värmepåse i användning men till vintern blir det nog att köpa en ordentlig värmepåse.

Känslan

Jag skriver det igen, men känslan efter ett träningspass är bara för skön. Jag var ikväll på gymmet och hann svettas på crosstrainern före Fitness Pilates timmen. Och oj va de kändes i magmusklerna (om man nu ens har några, haha). Såg också att nästa måndag börjar de med babybody - det skall vi testa nångång.

Nu när man har barn så går de ju inte att springa på gymmet varje kväll (som om jag skulle ha gjort de tidigare, haha igen). Men de finns ju de som säger att man hinner inte längre träna när man har barn - det stämmet inte för det är helt hur man prioriterar. Annan sak är det klart ifall man ammar och babyn vägrar ta flaska. Men träna kan man också med babyn ifall man nu ens vill träna.

Men jag skulle gärna hinna tre gånger i veckan gå på gymmet: ett spinning-, pump och pilatespass. På tisdagar börjar sambon först kl. 9 så då skulle man hinna med ett morgonpass och Liam vaknar ju ändå först åtta-nie tiden. Ja, men jag borde ha det bestämt med nå kompis för annars stänger jag nog av alarmet när det ringer kl. 6.

Jahapp, det var dagens träningsfunderingar.

Att äta majsbågar

Min mamma köpte en påse majsbågar åt Liam och i helgen fick han för första gången smaka på de. Och det gick sådär kan vi väl säga. Liam satt majsbågen direkt i munnen, men om man ser hans min så ser de ju inte så jätte gott ut. 

Men ändå skulle han äta upp majsbågen fastän han flera gånger skaka på huvud och ryste till. Och värst vad det var klottigt!

Den här bilden säger mer än tusen ord. HAHA!

Dagen

Den här måndagen har farit i ett huj, fastän vi steg upp redan före åtta (det är tidigt för oss). Vi var idag på öppna dagiset och att ställa sig iväg tar sin tid med en baby. Och jag måste alltid kolla hundra gånger ifall jag kommit ihåg allting förrän man slipper iväg. Blir man faktiskt så här tankspridd när man får barn - tydligen. Nå hur som helst, var det superkul vid öppet dagis. Och Elin och hennes söting Myra gjorde oss sällskap, vilket var kul. Hem hann vi promenerande förrän det börja ösregna - vi hann vara hemma fem minuter och sen var det fullt ös. Så idag har vi promenerat hela 15 km och jag är så trött att jag skulle redan kunna somna. Gäsp. 

Men bäst av allt är ju att två av mina bästa vänner fick sina efterlängtade babyn igår. Ah, jag e så lycklig för deras skull! Så underbart att jag börjar gråta när jag tänker på det. (glädjetårar you know)

En villa-avslutning

På lördagförmiddag stack jag, Liam och mina föräldrar till Panike-villan. När vi kom med båten till villan så satt vår fina Alba på bryggan och viftade glatt på svansen. Väl framme väntade sambon, Liams fafa och hans fru samt Liams farbror och hans familj. Och vilket fint väder det var under helgen, så skönt och varmt. Vi har gjort det man skall göra på en villa-avslutning: hängt ute, ätit gott, sovit päikkären, badat bastu och simmat, skjutit raketer och kollat på brasan.. och ätit lite till. Det är så avkopplande att vara på villan - men alltid lika skönt att komma hem till vårt egna hem. 

Det var så roligt att mina föräldrar firade helgen med oss, och jag tror Liam stortrivdes då han fick vara med mummu och moffa. Igårkväll när vi kom hem från villan var det någon som var en aningen uppe i varv. Liam hade inte alls ro att somna sin sista dagsvila där vid kl. 18 - nej nej. Han var vaken 4,5 h  i sträck (hans tidigare rekord är 3 timmar) tills han slutligen somna efter ett x antal försök att krypa eller brottas ner sin puppekanin. 

Och så lite bilder från helgen:

Dreggel Liam var happy happy hela tiden. 

Hunden Alba stortrivdes.

Mys x 1000

Påskbrasan, eller nej.

Det bästa sällskapet.

Ah, ljuvligt!

En söndagkväll

Ikväll har jag gjort det som jag gjorde under tiden jag var höggravid - badat bastu på en söndagskväll. Jag fick så flashbacks här ikväll när jag satt ensam i bastun och njöt. Jag måste nog säga att det är dubbelt skönare att bada bastu utan den stora gravidmagen. 

Idag är jag annars extremt lycklig och tacksam.

Hur gör ni?

Igårkväll var jag för första gången och springa med Liam i barnvagnen. Huh, säger jag bara. Det var kanske inte den bästa möjliga dagen jag valt att springa, eftersom jag hade så otrolig muskelvärk i hela kroppen från föregående dags pump-pass. Och tydligen hade jag kortslutning när jag valde att springa runt en spån-bana som är bara nerförs- och uppförsbackar. Hur tänkte jag där liksom? Underlaget var inte det bästa om vi säger så. 25 minuter orkar jag springa och var helt slut när jag kom hem. Så jag har i alla fall lärt mig att den terrängen som jag sprang i, skall man inte välja när man springer med barnvagn. 

Hur gör ni som springer med vagn? Hur håller ni i vagnen då ni springer? Bara med ena handen eller? 

Mvh. en som inte fattat.. ännu. 

På tumis

Jag och Liam har varit på tumis här idag. Meningen var att vi alla skulle åka till villan idag på eftermiddagen, men det blev bara sambon och hunden som åkte iväg. Jag tänkte faktiskt att jag skulle få undan skolarbeten efter att Liam somnat, så här sitter jag nu och kämpar. Hellre så här så kan jag njuta imorron.

Jag och Liam sticker imorgon till villan tillsammans med mina föräldrar, som också ska fira helgen med oss. Det skall bli så kul. Skäriliv, havsluft, bastu, dopp, god mat och bra sällskap - vad annat behövs? 

Krypa krypa

Här hemma hos är det en viss typ som skall hela tiden vara i krypställningen och speciellt före man skall sova. Jo, då skall man försöka krypa, men istället för att komma framåt kan man gunga fram å tillbaka fram å tillbaka - hur länge som helst eller tills man börjar gnälla. Och det ser ju nog lite smålustigt ut.

Torsdagen

Vilken bra dag det har varit idag (men när är de inte en bra dag?). Vi tog sovmorgon och steg upp från sängen först halv tie. Vi hann ta en vagnpromenad förrän det börja spöregna. Och så fick vi besök av bästaste Pia och hon hade med sig Subway - namnam. (Pia, ni måst flytta hit och jag fick just höra att en av grannarna ska flytta om en månad så perfekt för er).

För att göra dagen ännu bättre var jag på BodyPump och trodde att jag skulle svimma. På riktigt alltså, hua! Jag trodde inte att jag skulle klara av att köra hem då mina ben skakade så. Och ni kan ju tänka er att det har inte varit så smidigt att lyfta Liam ikväll när armarna känns som spaghetti.

Och nu kan ni säkert ana vad jag skall göra; studier studier och lite till. Trevlig kväll!

Världens sämsta mamma

Idag fick jag uppleva känslan av att jag är världens sämsta mamma. Liam låg på golvet och jag skulle mata honom, så jag satt tuttflaskan på soffkanten. Nå vad tror ni händer - jo flaskan faller rakt ner på Liams ansikte och han börjar ju klart stortjuta. Och jag tänkte också börja gråta för jag tänkte bara att hur kan jag vara så där dum och oförståndig som sätter tuttflaskan på så dåligt ställe. Stackars Liam, men efter att han fick komma i min famn lugna han ner sig och var lika glad som förut. Men ändå!

Tur trösta sambon mig och sa att "de händer också misstag åt de bästa mammorna i världen". Jo, misstag händer men jag har fortfarande så dålig feelis över det som hände. Men jag är säkert inte den enda mamman som ibland får känslan av att vara en dålig mamma. Hua!

Blah blah

Jag håller på å skriver skolarbeten. Jag skulle mycket mycket hellre sitta på soffan och titta på tv, träna eller göra något annat skoj. Men nej, en tid framöver går mina kvällar till att skriva skolarbeten. Suck, idag känns det bara så trögt! Och imorgonkväll skall jag belöna mig med träning. Kanske spinnpump?!

Annars så har Liam varit på så bra humör idag och han har babblat som aldrig tidigare. Han bryr sig tydligen inte alls av att hans mage är i lite obalans, tur de. Hoppas ändå på att hans mage blir bättre snart, för att byta blöjor på en villa utan rinnande vatten och el är inte så där jätte hejsan. 

Bobba? Pöpö?

Det verkar om Liam skulle ha fått någo magbobba, så fint som det heter. Hans magfunktion är lite för bra i skick och jag tappade räkningen över hur många blöjor jag böt igår (ursäkta för den infon). Lika pigg och glad är han som förut, och äter lika bra som tidigare. Så honom verkar det inte störa. Sedan fick jag ju också höra att det kan vara de kommande tänderna som kan orsaka detta. Oj, oj man kan nästan skylla allt på tänderna (dåliga nätter, ingen matlust, gnällighet jaa you name it).

Tur har jag min kusin Malin som jag alltid kan ringa åt om det är något jag undrar över. Stackars henne bara, heh.

Men hoppas Liam blir bättre tills helgen, för meningen är att fira villa-avslutning på skären.

Eftermiddagströttheten

Efter att vi stigit upp på morgonen är jag hur pigg och effektiv som helst. Men sedan efter lunchen blir jag så otroligt trött fastän jag borde inte ha sömnbrist. Så idag försökte jag pigga upp mig med en promenad till Prisma för mathandlande. Jag tänkte ju somna stående. Inte ens den tunga hemvägen hjälpte (ni vet barnvagn + matkassar, blöjor och femti liter ersättning i uppförsbacke). Väl hemma försökte jag dricka grönte men nej, tröttheten kom ikapp mig. Så de blev att sova en stund med Liam. Och efteråt kände jag mig bara tröttare. Och nu börjar jag vakna till liv igen, lämpligt då Liam skall sova och det skall vara tyst i huset.

Tips för att bota trötthet? Kanske jag borde kolla upp mitt hemoglobi- och sköldskörtelvärde.

Nu skall jag njuta av kvarg med äppel och Ikea-katalogen förrän jag tar itu med skolarbeten.

Så sånt

Det här är en vanlig syn hos oss. Att Liam har rullat eller backat bort från täcket. Men idag blev han bara frustrerad över att han inte kommer framåt fastän han än hur försöker. Jag njuter ännu av att han är ganska stilla, för sedan är det full fart som gäller. 

Vi har igen en skön natt bakom oss. Morgonpromenaden var mysigt kylig och vi fick riktigt frisk luft. Nu sover Liam så ni vet vad som gäller för mig - neverending skolarbeten. 

Förra augusti

Förra året var det här min bästa vän. Droppställningen som gjorde det möjligt för mig att vara hemma och inte på sjukhus pga av mitt graviditetsspyande. Det var kanske inte så smidigt att gå hemma med droppställning, men man vänjer sig med allt. Och allt är bättre än att vara på sjukhus. Dessutom hade jag här hemma hemsjukhuset som besökte mig till en början 5 ggr i dygnet, för att sedan senare trappa ner till 3 ggr per dygn. I 2,5 vecka skötte de om mig, bytte dropp-påsar och pickade mig ungefär 40 ggr utan att överdriva. Att hitta oförstörda blodådror var ett kapitel för sig. Men alla i hemsjukhusets personal var så härliga - tacka vet jag dem. 

Så ifall det finns andra som lider av samma som jag hade, så begär läkare att få hemsjukhus som hjälp. Och ett annat plus var också att det var så mycket billigare att ha hemsjukhus än att ligga på sjukhus.