torsdag 3 januari 2013

Sömnsvårigheter


Jag har sömnsvårigheter, inte Liam. Igår gick jag i säng kl. 1 och fick inte tag i sömnen - jag som alltid somnar på en minut. Nu ligger jag där och har minst en miljon tankar som bara snurrar i mitt huvudet. Tur är det ändå att dessa tankar är främst positiva och sådant jag är ivrig för. Tankar som: det nya året, loppisbord, det kommande tränings- och dietprogrammet, skåprensning, pott-träning (Liam!), bloggen och jobbsökandet. 

Tur är Liam ännu på jullovsmode så han vaknade först halv tie idag, man tackar. Kanske vi får snart svängt lovsrytmen till vardagsrytmen. 

onsdag 2 januari 2013

Hemma!


Jag och typen på bilden, och så klart radarparet sambon & hunden, är äntligen hemma efter en superskön vecka hemma hos mina föräldrar. Jag behöver kanske inte nämna att det inte gick som planerat pga. av vårt sjukande. Men huvudsaken är att vi fick i alla fall hänga med min familj. Och mina föräldrar har varit till väldigt stor hjälp då jag var sjuk och Liam likaså. 

Men i eftermiddags kom vi hem till "soliga" Vasa. Liam var extremt lycklig över att få vara hemma och leka med sina leksaker och spela på pianot. Det känns som om jag har packat upp sedan vi kom hem - men klart där emellan skött om väldigt mamig och vild Liam, febrig sambo och fortfarande skadad hund. Så nu sitter jag här och är helt färdig i kropp och själ. Tur tog jag och Liam en kvällspromenad i slasket så jag fick lite energi inför kvällsysslorna. Ikväll var det herr Liam som vann grötkampen, inte värt att nämna mer om det. Haha.

Det var också nästan som julafton att komma hem, när vi fick gå igenom och packa upp alla våra fina julklappar. Liam fick så mycket fint - fina kläder, fina leksaker och äntligen en Brio gåkärra. På mig väntar en timmes massage vid Vaasa Day Spa, nya Asics i butiken och ett nytt objektiv till systemkameran. Tydligen hade vi varit väldigt snälla i år, eller förra året blir det ju. 

Skönt med vardag igen. Och nu är det bara ta sig i kragen och börja ta itu med skolarbeten som jag helt förträngt under julen och nyåret. Jag har fått försmak på hur det kommer att känna efter att jag har slutfört mina studier, för jag har totalt glömt vad allt med studier heter. Avkopplande minsann. 

Samma gener

Jag och vår kära son Liam verkar ha samma (konstiga) gener. Jag har en konstig grej som jag alltid gör eller måst göra fastän jag inte alls skulle ha tid eller ork. Jag vill gå igenom all post som kommit under tiden jag varit borta hemifrån. Så idag väntade en fin hög med Vasabladet och reklamtidningar på mig - och nu har jag äntligen gått igenom och flumläst dem. Ibland är det avkoppling och ibland är det obegripligt varför jag alltid måste kolla igenom allt. 

Liam tyckte dock att han skulle läsa dem först - på sitt sätt så klart. 


tisdag 1 januari 2013

Tråkbloggen här hej

Vi hoppas att det nya året för ny energi över mitt bliggskriverie - för det har blivit lite magert o fattigt både på inlägg och innehåll.

Det nya året inleddes med kortspel och två glas Fresita. Gick lite för vilt till i mitt tycke, haha. Så kan de gå då man är sjuk(a).

Fr.om 7.1.2013 kan ni kalla mig för hälsosamma Linda. Och välkomna min nya livsstil för 4 veckor (till en början). Tre personer har jag redan fått med(lurat) och alla frivilliga är välkomna med. Destu fler destu bättre. Men jag skriver mera om det imorgon.

söndag 30 december 2012

Nyårslöften

Endera är man en person som alltid ger nyårslöften eller så skiter man fullständigt i det och tycker det är onödigt. Jag är en sådan som ALLTID ger nyårslöften, bara för att jag alltid gjort de. Jag har ofta samma löften och ibland går de bra och inbland sämre.

I år har jag tre:
1. Hälsosammare livsstil inkl. mera träning, bättre matvanor och försöka skippa onödig socker.
2. Spara. I och med mina väldiga inkomster fr.om januari är jag väl tvungen. Men skall försöka mitt bästa (men vem beställde kläder igår från Nelly..)
3. Planera tiden bättre. På våren börjar Liam i dagis och jag kommer att både studera och jobba - vilket betyder att jag måste bli ännu effektivare på att planera tiden. Så att jag hinner med det jag vill vid sidan om studier och jobb: familjen, vänner och träning.

Har ni nyårslöften?

Och och och

Och jo, vi är fortfarande förkylda. Jag och Liam var ute idag en sväng (Liam sov och jag tittade på när föräldrarna skottade snö) för senast vi var ute var på juldagen. Skönt att få frisk luft.

Vi är alltså ännu hos mina föräldrar och det är sååå störande att vi e sjuka, för jag hade ju planerat att vi skulle hinna träffa alla och lite till. Och träna skulle jag också - för jag får gå gratis här vid Kokkolas Sports Club. Helt perfekt ju för här finns oftast barnvakt. Finns de förresten nån av mina vänner här s brukar gå där? (Förutom Malenas sambo då, men han brukar inte kanske gå på rpv, hehe).

fredag 28 december 2012

Same same

Sjuka är vi fortfarande, och dessutom har hunden skadat sin ena tass. Han har ett stort sår på en av sina trampdynor - stackaren. Jag leker att jag är frisk och ignorerar den otroligt sega förkylningen (jag är inte alls frisk)

Vet ni vilken tid jag steg upp från sängen idag? Jo, halv ett. Helt sjukt. Och ni kan ju säkert ana att jag är väldigt pigg just nu.

Bonusbild på sjuklingen från julafton.



torsdag 27 december 2012

Sjukstuga vol. 3

Julen är firad och tydligen hade vi alla tre varit väldigt snälla i år. Vi fick så fina presenter och Liam fick alldeles för många - vi borde ha sparat hälften till hans 1-års dag. Tur hade vi själv bara köpt en julklapp åt honom. Julen har varit som alla tidigare år mysig, trevlig, och rolig. Det är ju så kul då man får umgås 24/7 med sina nära.

Vi befinner oss i Kokkola nu, men tyvärr är vi alla sjuka. Sambon börjar som tur vara på bättringsväg men jag och Liam är riktigt förkylda och febriga. Liam har en riktigt jobbig hosta och snuva, men är lika pigg och glad som förut. Störande är det ju att vara sjuk - för vi hade ju planerat att hinna träffa kompisar och hänga utomhus. Kanske till nyår?!

Dagen förbättrades inte av då Liam fick en brödbit i halsen och de få sekunderna kändes som en evighet. Så hemskt och ännu hemskare att han efter stund kastade upp all mat och mjölk. Hua!

måndag 24 december 2012

Vår hälsning


Vi vill önska er alla en riktigt finfin jul med era nära och kära. Och kom ihåg att äta er mätta så ni inte behöver gå hungriga, hehe.

Och jag vill också tacka alla er som skickat kort åt oss - för oss blev det inte av att skicka julkort, så ni får det virtuellt istället. Och vi önskar speciellt våra fina släktingar i Sverige en God Jul. Ni är alla saknade. Ni kommer väl ihåg alla de jul som vi tillbringade hos fammo/mormor - åh, vilka minnen. Hoppas vi får än en dag fira tillsammans.

Kramkramkram till er alla.

(ni läser väl mellan raderna att jag är världens julälskare?!)

Julaftonsmorgon


Öppna sista kalenderluckan. Morgonbastu. Packning. Promenad - och annat behövs inte göras. Nu är vi redo att påbörja julfirandet. På eftermiddagen skall vi till sambons mamma och äta julmat, dit kommer också tomten. Skall bli roligt att se hur Liam reagerar när han ser tomten. På kvällen förflyttar vi oss till sambons brors familj där vi skall äta ännu mera och spela spel natten lång - för vi stannar över natten där. Perfekt! Sedan på juldagen blir det julmat vid sambons pappa förrän vi åker till kära Kokkola hem till mina föräldrar. Där är hela min familj samlad, även väldigt saknade storasyster med sambo. Där stannar vi så länge vi får och orkar. 

Nu vet ni var vi håller hus under dessa juletider!

söndag 23 december 2012

Det söta



Det bjöds ingen traditionell födelsedagstårta här hemma hos oss. Orsak? Jo, jag har aldrig bakat en helt vanlig tårta, men jag borde ju börja träna inför Liams ett års kalas i mars (haha!). 
Så jag bjöd på de kända cupcakesen (så goda men som ni ser har jag för liten spritsända) och på piimäostkakan som jag ofta lagar. Kakan är god och lätt att laga, men nu satt jag som botten pepparkakor och dekorerade med granatäppel(kärnor). Det fick klart godkänt. Och inspirerad var jag av min kära bästis Pia som bjöd liknande på hennes förlovningsfest.

It's my birthday

Jorå jorå. Så var man hela 27 år - och det känns riktigt bra. Speciellt för att jag är omringad av så fina människor.

Idag har vi firat fjärde advent och min födis. Och kalasat har vi minsann och mina byxor går ej fast. Men så ska de vara på julen. Vi tränar sen i januari.

Massor med fina presenter har jag fått. Och vet ni, man får visst presenter fastän man fyller en dag före julafton. Hehe.

lördag 22 december 2012

Back on track

Jag har friskförklarat mig idag, inte för att jag vet vad felade mig och min mage. Konstigt nog känner jag mig helt pigg trots minimal nattsömn pga. Liam och hans snuva. Jag skall inte klaga för jag vet att det finns dom som kämpar med liknande nätter varje natt - men så lessamt är det ju att se när ens barn e sjuk.

Hela förmiddagen har gått till att baka inför kalaset imorgon. Och ikväll skall jag baka det salta. Jag skall alltså inte ha något stort kalas utan det e sambons familj(er) som kommer hit. För att fylla 27 år är inte väl så märkvärdigt, eller vad fyller jag egentligen? Äh, vi säger 27!

fredag 21 december 2012

Vad har vi glömt?

Näsfrida, Physimoer Babymist och höjning av huvudändan. Och panadol.

Liam somnade som ett ljus kl. 20 och vaknade efter 15 minuter och stortjutade. Och det har han gjort sedan dess, förutom somnat för en stund. Allt är bra om han får vara upprätt, men börjar gallskrika när man sätter honom ner i sängen.

Blir att ta familjebädd i bruk igen till natten. Men stackars liten! Så trött och så snuvig.

Sjukstuga fortsätter

Mår fortfarande crap och Liam har plötsligt fått världens snuva. Så sådant hemma hos oss. Men Liam är ändå på världens bästa humör och är full på energi.

Just nu leker Liam på sitt rum och jag ligger på soffan under täcket. Och sambon är och hämta mat oss. Helt okej alltså.

Så här har vi stannat inne en hel dag. Boring, men tur kan man se på då pappa sopar terrassen.

torsdag 20 december 2012

Tänker inte

Igår efter min springtur började min mage krampa och hela natten sov jag riktigt dåligt. Jag och en kompis hade preliminärt bokat in en morgonträning imorse - men som tur avbokade vi båda det pga. lite nattsömn. Det enda jag har åstadkommit idag är en långpromenad med Liam, fastän jag var illamående. Jag har stationerat mig på soffan och försöker undvika tänka på illamåendet och den krampande magen. För jag tänker inte bli sjuk.

Jag ska fira min födelsedag i helgen ch då hinner man ju inte bli sjuk. Dessutom fick vi avboka kvällens julkonsert med Tarja Turunen, så synd.

(Och nej, jag är inte gravid)

onsdag 19 december 2012

Pulka-åk


Sambon köpte en pulka åt Liam förra veckan och Liam älskar den, inte kanske så överraskande. Idag var vi på en längre tur med pulkan och hunden fick dra pulkan. Liam, han bara log och skrattade när Alba drog honom. Och skrattade åt mig när jag sprang där bredvid honom. 


Och så råkade vi ha i förrådet ett fårskinn som passar perfekt i Liams turkosa pulka. Liam ser så stel ut när han sitter i sin pulka. Och tomtarna har viskat att Kokkola-tomten har en pulka i julklapp åt Liam, vilket är jätte bra, så behöver vi inte roada pulkan av och an mellan Vasa-Kokkola. 


Dessutom är det mycket roligare nu att vara ute med Liam när han kan röra på sig och stiga upp mot det mesta. Bara han skulle bli lite bekvämare med sina skor, haha. 

Flyt

Ibland har man flyt, så är det bara. Och idag har jag haft en sådan dag. På förmiddagen tog jag Liam med mig i sängen och så sov vi riktigt tätt med varandra i 1,5 h. Vi vaknade kl. 12.10 och jag trodde att jag aldrig skulle orka göra något effektivt idag - men där hade jag fel. 

Vi passade på att handla med familjen och halva Vasas befolkning. Nå, jag fick köpt bakingredienser inför födisfirandet nu i helgen. Och så köpte jag ingredienser för Rocky road. Helt klart det bästa julgodiset, enligt mig. Efter butiksbesöket tog vi en pulkautfärd med hela familjen. 

Efter lite mellanmål stack sambon & Liam för att sova dagsvila nr. 2 (Liam har haft de lyxigt när han har fått sova båda vilorna med nån av oss). Hunden somnade också, så jag for iväg ensam på en springtur. Och det gick så förvånansvärt lätt idag (trots oplogade ställen) och när jag närmade mig vårt hem kollade jag på telefonen att jag hade sprungit 8 km - så då bestämde jag mig för att springa 2 km så att jag skulle få hela 10 km ihop (det e mycket för mig). Skönt att komma hem och se att radarparet först vaknat från sin dagsvila. 

Och så avslutade vi denna skön med bastubad. Och vår Liam är helt klart en riktig vattenlejon (?) och han skulle hur länge som helst sitta i sin badbalja och plaska. Och efter en utedag och bastubad somnar man ju alltid lätt - och Liam slocknade genast när jag satt honom i sängen. 

Liam har tyvärr inget flyt med ätandet och äter vissa måltider så lite - nå, tur dricker han sin mjölk i alla fall. 

tisdag 18 december 2012

Läget

Det tar tydligen på kraften att ha mammabarn-träff med sammanlagt sex barn under ett år och 6 st pratglada mammor. Trevligt var det att se hur alla hade växt massor - det var just som vi träffades första gången med våra barn. Med närmare eftertanke så var det ju i maj, och det är ju en tid sedan. 
Ni skulle ha sett vårt hem efter mammabarn-träffen, lite bombnedslag och sånt - men det hör ju till. Bilden nedan är bomdnedslag för mig.. jag vet jag vet, vissa tycker att det där är inget, men jag är ju en evig plockare! 


Så efter vår träff här hemma oss oss somnade jag och Liam. Tur drog jag mig på en promenad nu ikväll så vakna jag igen. Jag hade tänkt gymma ikväll, men har ätit för mycket gott idag så jag är lite illamående nu, så jag tar igen imorgon istället. 

Hur har vi annars haft det då? Jo, ikväll före läggdags passade Liam på att kissa och bajsa ner tambursmattan - men tänk va bra, så får jag tvättat mattan till julen. För mattan skulle jag inte annars ha orkat tvättat. Perfekt Liam!

Stackars liten

Vi var ju å besökte vår guddotter Myra här ikväll och det var så roligt att se henne och hennes fina föräldrar. Och de bor på så mysigt område.

Men Liam var riktigt riktigt ledsen där och efter att vi bytte den tusende blöjan för denna dag började han gråta. Och när jag satte zinksalva började han storgråta. Stackars Liam och jag tyckte sååå synd om honom. Han bara grät fastän han var i famnen. Tur lugnade han ner sig efter en stund och somnade genast i bilen påväg hem. Jag kommer nog aldrig kunna vara så stark som jag önskar att jag kunde de gånger när han är riktigt ledsen.

Hoppas på en bättre dag imrn för Liam, eftersom imorgon är det mammabarn-träff hos oss.