Fingerfärg

Senast när vi var hem till mina föräldrar så hade min mamma köpt fingerfärg åt Liam. Så det var av med kläderna och in i badrummet med mycket papper. Liam var förundrad till en början och ännu mer förundrad när mummu klottade ner hela sitt ansikte. Men roligt hade dom nog. 

Låt bilderna tala för sig:

Det är fint med min mamma, att hon orkar altid hitta på allt möjligt med Liam - det gör ingenting fastän det blir klottigt ellet stökigt. Det gör inget fastän det tar tid, men just sådant som Liam tycker om att göra. Att han får vara med. Sådant som jag uppskattar!

ÄNTLIGEN!

Igår när jag kom hem från jobbet hittade jag ett stort kuvert från Pelastusopisto (brandmanssskolan) i vår postlåda. Jag försökte mentalt förbereda sambon, och fråga hur han skulle reagera ifall han inte kommit in. För jag är inte den rätta personen att hela tiden säga att du kommer nog att komma in, fast jag innetst inne har tänkt så. 

Nå sambon öppnade kuverten och jag tyckte det tog urlänge. Och jag kunde inte alls tyda hans min. Men han kom in!!!!! Så som vi väntat, och jag är så glad för hans skull så som han kämpat. Vi har tuffa år bakom oss och i januari detta år började han träna just för att denna dag för att få höra att han kommit in. 

Och bästa av allt - det här är inte en dröm. Min storasyster sade något klokt, att nu behöver inte jag inte längre grubbla om vi gjort rätt beslut med att flytta från Vasa. Så sant. 

Så nu är det bara småsaker som skall fixas inför flytten: ny lägenhet och ny dagisplats..

Några pics.

Här är några bilder från Stockholm. Det är ju snart 1,5 månad sedan vår tjejweekend - men jag blir alltid lika glad av dessa bilder. Ni vet väl hur mycket jag tycker om er!

Kanske vi skall ta tjejweekend två gånger per år och inte bara en? För hur skall man orka vänta till nästa höst?!

Mina tre fina

Vad skulle jag göra utan dessa tre fina?

Kontraster

Idag den 27 oktober en varm höstdag (+8 grader och sol):

En vecka sedan 18 oktober med snö och minusgrader.

Ja, blir det vinter snart, för jag vill ha massor av snö och JUL!

MYYS!

I fredags före bastun tyckte Liam att det var perfekt med att hälla ut alla sina Duplon. Och han har många klossar. De flesta föräldrar vet hur roligt det är att stiga på en kloss, speciellt på natten och du skall på toaletten. Alltså sjukt jobbigt. Nå, tillbaka till fredagen - som tur har vi en son som gillar att plocka sina leksaker tillbaka i lådan, så oftast behöver man inte ensam sitta där och förbannas över alla klossar som ligger längst under sängen. Så långt borta att du måste ta till ett långt föremål för att nå klossen. För man orkar ju inte flytta på sängen.

Och allt detta före fredagsmys, alltså nää-ä.

(jag vet faktiskt inte varför detta inlägg blev så hatisk mot Duplon, för innerst inne gillar jag ju dom).

Gainomax proteindrink

I våras drack jag proteindrinkar efter mina träningspass, och de föll mig nog aldrig i smaken. Sedan hade jag ett halvt års uppehåll med träning och satsade på socker istället. Nå, i helgen tog jag en springtur för att sparka igång en hälsosammare höst. I senaste buzzador-kampanjen fick jag 4 st Gainomax proteindrinkar med vanilj och päron smak, så det passade ju sig ypperligt att hälla i sig en sådan efter min springtur. 

Och det var så otroligt gott. Jag tycker mera om vaniljsmaken, inte alls sött som jag trodde att det skulle vara. Så hellre dricker jag är en gainomax som smakar som mjölk än en proteindrink som smakar pulver (och klart att det finns goda proteindrinkar, men jag har inte orkat testa andra..). Så nu kan jag faktiskt rekommendera er att smaka, jag tror en drink kosta 1,90 e på Prisma. 

Så var dagens rekommendation gjord.  

Förmiddagen i solen

Efter en lång natt (jag somnade kl. 21 igårkväll) var jag trött imorse när Liam vaknade och ropade BIIEN (bilen). Jag sov hela 11 timmar inatt vilket gjorde mig konstigt nog otroligt slö, för man är ju inte van att sova så länge. Nå, för att starta söndagen tog vi en runda till hundparken och skogen.

Vasklot, nära hamnen i Vasa, finns det allt som håller Liam nöjd: det finns hundar, massor med lastbilar,  idag vattenpölar och springbanan. Ibland skall han springa, vila i mammas famn för att sedan upptäcka alla fina lastbilar. Och att hoppas i alla vattenpölar kan man ju inte glömma.

Det är så roligt att gå i skogen med Liam. Han kan inte rymma, och kan inte heller springa mitt på vägen. Ja, det är helt enkelt mera harmoniskt (tanke på mig och mitt tålamod). Roligt är det att se när Liam stannar upp och beundrar allt fint han ser. Och inspektera skall man minsann göra.

"OOOOIH, WAAAU, OOOOOH" - är uttryck som vi får höra från Liam när han upptäcker något fint (i hans tycke). Ni vet lastbilar, motorcyklar, grävmaskin etc...

Heja, heja, heja. Visst har Liam fin springstil, jajja! Varför gå när man kan springa?

Annars så har den här söndagen varit evighetslång i positiv bemärkelse. Vi har ju hunnit med massor idag, och bara roligt sådant. Det enda småjobbiga var att komma hem och märka att hunden ätit upp alla mina nybakta bullar. Dit for 15 st färska kanelgifflar, men som tur hann vi ta med hälften oss. 

Nu är hemmet städat och morgondagens middag är färdig. Jag ignorerar flyttlådorna och slänger mig på soffan. Nu är jag redo för en ny arbetsvecka.

Vad som händer

Vi letar febrilt efter en hyreslägenhet i Kokkola.

Jag avbröt min karkkilakko idag.

Det är helg och vi skall fortsätta packandet.

Imorgon skall jag försöka ta en springtur.

Vi föråt oss på ostbågar här mitt i fredagsmyset.

Jag känner vemod inför flytten från vårt hem och Vasa.

Liam är lika vild och snäll som tidigare.

Jag har gjort noll på min gradu.

Hunden har höstfiilis.

I mitten av november får vi veta om det blir brandmansstudier för sambon.

Jag bröllopsplanerar åt en bästis.

Nästa helg åker vi till Lahti för att hälsa på Liams gudfar o hans familj.

Jag har ca 30 arbetsdagar kvar på mitt nuvarande jobb.

Liam har ingen dagvårdsplats i Kokkola.

Sambon stortrivs på sitt jobb.

Vad kan vi konstatera? Jo, att vi lever i ett kaos och känsloberg- och dalbana. Jag känner att jag har ingen kontroll. Jag vill veta nu var vi skall bo, var Liam skall börja på dagis, blir de Kuopio eller inte.. Ja ni fattar. Tack och lov har saker en tendens att fixa sig. Så har det gjort hitills.

Hemmadag

Efter en skön lång helg i Kokkola började jag och Liam med en ledig måndag. Jag valde att arbeta fredagen istället för måndagen så att Liam kunde få ha ett längre höstlov. Helt skönt med ledig måndag, men jag måste nog säga att det skall bli skönt med jobb imorgon (haha)

Nä, men Liam har inte varit på sitt bästa humör idag - men ibland har man ju sämre dagar. Som tur fick vi besök av finaste Pisa som piggade upp vår dag. 

Och underbart att snön har också kommit till Vasa. 

Nu skall ja fördriva tiden med Pinterest (tack Lotta) och äta en minttupuffet i väntan på real housewifes of beverly Hills. En sådan måndag. 

Slänga, ge bort, spara eller packa?

Idag är vi alla hemma, Liam är sjuk, sambon återhämtar sig och jag är studieledig. Men dagens sysselsättning är det vad rubriken syftar på: slänga, ge bort, spara eller packa ner. Just nu har vi en massa högar med kläder och saker. En loppishög, sparahög osv. Och så håller vi faktiskt också på att packa ner sådant som skall till nya lägenheten (var den nu sen är). För nu e det helt 100 % säkert att vår lägenhet är såld, eller bara konditionsgranskningen går igenom. 

Känns konstigt, overkligt, vemodigt och roligt att vi skall snart flytta. Hur som helst är det skönt att röja undan saker, för det gör gott för min själ. Jag hatar överloppsgrejer. Nu skall jag fortsätta..

Nervöst

Idag sticker sambon till Kuopio på inträdesförhör till brandman. Imorgon skall de springa cooper, simma och klara av olika fobitest. På torsdag är det de svåra psykologiska testningarna som gäller. Att få fortsätta på torsdag förutsätter klart att man klarat av allt på onsdagen. 

Jag är nervös. Sambon är lite nervös. Det har varit en lång process sedan han i januari bestämde sig för att faktiskt söka in till brandman. Och det skall bli skönt att ha det över. 160 sökande kvar varav 100 skall bort nu den här veckan. 

Jag blev lite lugnare igårkväll när jag var på promenad med hunden. Tre brandbilar kom tjutande emot oss precis när jag var i mina brandmanstankar. Så jag tar det som om allt går bra. För det vet jag i alla fall att sambon ger 110 % imorgon och på torsdag. 

Karisma Fasion Show & Dinner

På fredagkväll stack jag tillsammans med Elin på tre rätters till Strampen. Efter den gudomliga maten fick vi njuta av modevisning. En så kul kväll i perfekt sällskap. Kom hem kl. 2:00 orutinerad som jag e, så var jag seg hela gårdagen. Men hur som helst var det värt det. 

              Tapastallrik till förrätt. 

          Grillbiff som huvudrätt, efterrätt tryffelchilikaka och mitt fina bordsällskap.

Nästa år på nytt.  

Lyckat koncept

Igår efter jobbdagen var både jag och sambon ganska så finito medan hunden och Liam hade århundradets energitopp på gång. Vi kom på briljanta iden: hundparken. Kl. 18:30 stack vi hela högen till Vasklot hundpark, hunden och sambon fick leka med de andra hundarna medan jag och Liam gick och skogsvandrade på motionspåret. Vi gick i skogen, beundrade de fina höstfärgerna, hade springtävling - jaa, det var faktiskt lika harmoniskt som det låter. Inga trotsutbrott, inga gråtprotester och inget rymmande. Det var behövligt. Medan resten av familjen åkte hem med bil gick jag hem de 7 km i rask takt (jag är mörkrädd).

Kvällen avslutades med sedvanliga Housewifes of Beverly Hills och kvällsbit. Så med andra ord en skön onsdagskväll fastän början inte var så lovande. 

Liam, numera 1,5 år.

Jag har i några veckors tid tänkt att jag skall skriva om Liam som 1,5 åring. Men bättre sent än aldrig.

Vid rådgivningen visade Liam vara 88 cm lång och 12 kg "tung", säger mig inte så mycket förutom att han verkar vara lång för sin ålder. Liams pappa var 83 cm lång vid samma ålder och han är ju idag endast något på 190 cm .. I parken brukar folk fråga om Liam är två år, så kanske han är då lång.

Liam har utvecklats massor på en kort tid. Motoriskt utvecklad kan man väl säga att han är, eftersom han för tillfället satsar sin energi på att springa ännu hårdare och hoppa ännu högre. Så pass mycket energi, så att det inte lämnar mycket för det där med språket. Tydligen kan barn i samma ålder redan treordsmeningar, men kanske Liams "pupu", "pappa" och "Alba" räknas också. Hehe. För tillfället är hans favoritord (förutom all-time favoriterna: pupu och tutti) mopo och bilen. Alltså varendaste eviga gång när Liam ser en mopo (motorcykel) ROPAR han mopo! Och jag tycker att det är gulligt, ännu i alla fall.

Men att en 1,5 åring kan fatta så mycket, nu redan. Vi kan ju tom kommunicera med varandra och Liam förstår ofta vad jag försöker säga. Och en stark vilja har han fortfarande, i både positiv och negativ bemärkelse. Han vill göra mycket, t.ex han skall alltid tömma tvättmaskinen och ge kläderna till mig för att jag skall hänga upp dem (så tacksamt, barnarbete på hög nivå!). Men så vill han göra sådant som han då inte skulle alls få göra. Och att neka honom att göra något är milt sagt KATASTROF. Att gå utomhus med Liam är kul, han springer oftast iväg utan att se bakåt, men det där att gå in är också katastrof. Liam blir så otroligt ledsen och kan inte fatta att man måste faktiskt gå in nångång. 

Liam är oftast på bra humör (förutom när tänderna bråkar) och skrattar mycket. Han älskar fortfarande sin pupu och tutten (hur skall vi få bort tutten.. gah!). Vår hund Alba är numera Liams lekkompis och de är helt omöjliga tillsammans. Så otroligt vilda och busiga, huhu! 

Väldigt yrig text, men det är Liam det. En väldigt vild en som lever för fullt. 

Helg i hemstaden

Jag och Liam har tillbringat gelgen i Kokkola, min gamla hemstad och bår kommande hemstad. Lite lustigt, men det skall bli så kul att testa att bo här efter 9 år på annat håll. Helgen har gått snabbt fastän vi tagit det lugnt. Lite gymmande och en del krattande har vi hunnit med. Moffa hade köpt en miniskottkärra åt Liam, så han är överlycklig för att få vara med och doona. 

Just nu sover Liam och vi andra ska få äta mammas goda mat. Och sen skall jag ta en skogspromenad i duggregnet. Skönt så. 

Pannlugg

En längre tid har jag funderat om jag borde klippa pannlugg igen, men naturlockigt (vågigt) hår och sommarfukt är ingen bra kombination för det. Men nu är hösten här så jag passade på att klippa pannlugg efter några års paus. Ni kan väl se framför er min snygg pannlugg då man cyklat i regnet till jobbet. Nja, det ser jag inte framot, hur som helst är jag nöjd. Och skönt med en liten förändring. 

Ibland har man flyt

Jag har en sån energi efter helgen i Stockholm med mina fyra pärlor (Malin och Pia ni var saknade). Jag tycker alla är värda en minisemester med sina bästa vänner, så orkar man med vardagen igen. Visst har jag varit trött efter resandet, men jag är på så bra humör och de får jag tacka mina vänner för. och jag lever igen ännu längre, så som vi skrattat i helgen. 

Nu är då vardagen här igen. Idag med mera flyt en vanligt, mycket pga Liam som varit så otroligt hjälpsam och samarbetsvillig. Han älskar att få vara med, och idag när jag var å handla med Liam ville han plocka varorna i korgen, sätta dem på kassabandet och sedan packa dem i påsar. Väl hemma ville han själv sätta varorna i kylskåpet. Jag fick absolut INTE delta. Så nu har vi bl.a en diskborste I vårt kylskåp. Fint så. Och visst flyter vardagen lättare när barnet är på bra humör. 

Så ikväll har jag dessutom orkat storstäda och baka en stor lass bullar. Jobbigt duktig eller hur. Men sådant idag. 

Och så hoppas vi på att jag orkar bli dn mer aktiv bloggare. 

Att livet kan vara så fruktansvärt orättvist

I och med mitt jobb (och annars också) får jag var och varannan dag stöta på tråkigheter och hemskheter. Saker som man inte kan förstå att händer. Att det faktiskt finns så mycket fruktansvärt hemskt i världen. 

Jag brukar alltid säga att allt har en mening, men nu hittar jag nog inte meningen med det här. Jag är så otroligt ledsen över det som hänt. Jag kan inte förstå att det har hänt. 

Läs Millans blogg. 

"Ingen sorg får bli så privat att den äter oss inifrån.

All sorg är allmängiltig.

Det är därför jag envisas med att skriva om min"

<3

Stockholm tips?

Alltså det är bara för länge sen som jag varit till Stockholm. Så berätta mig: Var skall man äta? Var skall man shoppa (inredningsprylar, barnkläder..)? Och vad får man inte missa?

Och ett helt dygn i Stockholm är vi, hehe.