Fredagen så här långt

Liam somnade nästan direkt när jag satt honom i sängen. Varje kväll så här - ja tack. Fastän vi har varit hela dagen bara hemma hos mina föräldrar så har Liam haft full fart. Det han kämpar justnu med är att stiga upp och stå när han sitter. Men det har inte haft så stor framgång. Och att stö utan stöd skall också tränas konstant. Konstigt nog har han bara gråtit en gång idag när han har ramlat.

Nu skall fredagsmyset inledas med lite choko. Imorgon är det förlovningsfest och lillajulsfirande på schemat. Roligt roligt.

Brist på annan bild får ni titta på den här väldigt inspirerande bilden från dagens isiga promenad.

Such a good day

Idag har jag och Liam limppu hängt med min fina kompis Linda och hennes Oliver som e 5,5 månader. Och vet ni, Oliver är en väldigt aktiv och livsglad kille som kryper och står upp. Helt otroligt och perfekt leksällskap för Liam. Liam brukar inte vara så brydd om barn i samma ålder, men Oliver dög bra att krypa med och pussas med.

Vi va där hela dagen, och tiden gick så snabbt. En väldigt trevlig dag. Och tråkigt att vi så sällan får umgås!

Destination Kokkola

En så trevlig dag har det varit. Så pass att Liam sov nyss två timmars päikkäre (det har hänt sig kanske 5 gånger). Så får se nu hur vår bilresa går med en väldigt vaken och vild pojke. Vi är alltså nu påväg till Kokkola hem till mina föräldrar och där stannar vi till måndag - skönt att komma bort hemifrån så jag slipper störa mig över ogjorda skolarbeten. På tal om skola, så fick jag färdigt gjort och inlämnat en kurs igårkväll (eller natt var det ju). Så nu är det bara en kurs och gradun kvar. Inte mycket kvar!

Nästa vecka öppnas gradu-dokumentet, men nu ska jag njuta och samla krafter, energi, motivation och julfiilis. Och umgås så de kommer ur öronen (kan man säga så?)

Dagens finbesök

Riktigt snart får vi besök från Kokkola, min kusin Malin och hennes 2-åriga Molly och 3-månaders gammal Willy. De ska hänga med oss hela dagen så länge hennes man är på skolning. Så roligt med besök. Och njuta kommer vi minsann.

Aktiva tisdag

Jag kommer inte att rabbla upp allt vad jag har gjort idag, för jag har varit för aktiv så ni skulle bara bli irriterade. Haha, men sjukt duktig har jag varit ifall ni ville veta (men de ville ni ju inte alls). Ville ni då veta att vi steg upp kl. 9.37 imorse? (Jo, vi var nog uppe ett varv kring halv 8 men jag var såå trött så jag tog Liam i vår säng).

Avslutade just ett pass HIITcardio-pass som jag gjorde här hemma med hjälp av youtube. Tänk vad enkelt det är att träna, bara man skulle inte vara en latmask som jag varit den senaste månaden. Nu är jag så slut, så nu ska jag slappa en stund på soffan.

Och jo, nu har vi jul i vårt hus. Underbart.

Stå och lite mer

Liam har ju nu i två månader övat på att stå och att stiga upp. Och han börjar bli riktigt bra på de och balansen har förbättrats märkbart (skönt de). Han har i några veckors tid rört sig fint med hjälp av möbler, väggar, dörrar osv. Hunden brukar han också använda till för att stiga upp och stå, men hunden är ju ganska rörlig så det brukar inte alltid gå så bra. 

Förra veckan släppte han taget då han stod mot en stol och stod i några sekunder, fastän det för oss kändes som en evighet. Haha, man är ju så knasig som förälder när man är så överlycklig över sitt barns utveckling. Nå, nu har han allt oftare börjat släppa taget och då brukar han stänga ögonen - han är väl rädd att han skall falla. Idag stod han en riktigt liten stund utan stöd, och det känns så konstigt för han börja ju nyss röra på sig (tycker jag). Oj, vart går den här tiden. 

Delade åsikter om att stanna hemma med sitt barn

Mina åsikter kring att stanna hemma med Liam har ändrats med tiden. Före jag blev gravid och under graviditeten var jag av den åsikten att jag skulle stanna hemma tills barnet är 1 år. Jag berättade åt andra att jag är en person som tycker om att arbeta, och jag kunde inte se mig som en hemmamamma. Nå, Liam föddes och de första tre månaderna av hans liv ville jag stanna hemma för eevigt. Då sade jag åt andra att jag kan inte alls tänka mig att jobba nu när vi har barn. Nä, jag skulle helt klart stanna hemma så länge ekonomin gav tillåtelse. 

Och så kom den dagen då känslan av att få börja jobba igen kändes helt okej. Nu är jag i det skedet att jag vill faktiskt börja jobba fr.om mars då Liam är ett år. Visst spelar de intressanta jobbet, som jag skulle så gärna vilja få, sin roll i det hela. Att jag vill börja jobba. Och det att jag var sjukledig under hela graviditeten inverkar ju också, för snart har jag varit hemma i 1,5 år. Och det känns. Det känns som om jag varit urlänge borta från arbetslivet.

Nu är det här absolut inget mot mammor, som väljer att stanna hemma med sina barn. Jag har några fina vänner som har gjort det, och jag tycker det är b-e-u-n-d-r-a-n-s-v-ä-r-t - eftersom jag vet att jag skulle inte klara av det. Jag måste få jobba, så är det bara. Jag vill vara Linda ibland, och få använda min hjärna (nu menar jag ju inte att man har hjärnkapacitet noll om man är hemma med sitt barn, så ni behöver inte haka upp er på det här..). Jag älskar att vara hemma med Liam, och jag vet att det kommer att bli tufft den dagen då jag börjar jobba och Liam börjar på dagis. Men det är ju klart. Nu är det bara att mentalt förbereda sig - men jag är så ivrig. 

Det finns så klart olika åsikter om det här. Vi är alla olika, och tänk va skönt att man kan tycka olika. För ni måste ju medge att det skulle bli ganska så jobbigt om alla mammor(pappor för den delen) skulle börja arbeta när barnet är 9 månader - då skulle dagisarna först vara fulla. 

Så lät mig höra, vad tycker ni om detta? berätta berätta..

Edit 21.10. Och så glömde jag ju att skriva, att det finns ju alltid fall där man kan inte att välja, utan man är tvungen att börja jobba så tidigt som möjligt. 

Dagens baby

Imorse ville Liam leka bara med den nyköpta borsten, och det stör mig inte alls. Kanske han har fått mina städgener och vill vara min lilla hjälpreda. Vi kan ju hoppas på det. På tal om annat så hade ju allt gått jätte bra när Liam övernattade hos sin fammo i lördags (såklart). Han hade sovit från kl. 20-8 utan att vakna en endaste gång, men inatt var det nog helt tvärtom. Liam vaknade ändå lika pigg och glad som alltid. Tänk om själv skulle vara en solstråle då man vaknar på morgonen.

Nu skall jag återgå till skolarbetens värld. 

Att sakna

Nu ska vi hämta vår saknade Liam (alltså sjukt hur man kan sakna sitt barn så mycket). Vi hade en väldigt skön och avkopplande lördagskväll och imorse steg vi upp från sängen först kl. 9:40. Det var inte igår. Hela förmiddagen har jag storstädat, eller julstädat för ikväll kommer julsakerna fram (äntligen).

Och det funderar jag nu, vad gjorde vi före vi had barn? (Och de som har flera barn tänker väl att vad gjorde man då man hade "bara" ett barn). Jag tror helt klart att jag blivit effektiv - och att storstäda tar numera några timmar från tidigare en dags projekt.

Nå väl, nu får vi se Liam (glädjeskutt).

Kvalitetstid

Vi har just fört Liam till hans fammo, där han skall övernatta för första gången. För jag och sambon skall ha kvalitetstid och bara slappa, bada bastu, äta gott, se på True Blood, sova en hel natt och ta en sovmorgon.

Ibland lämnar ju parförhållandet lite i skymundan efter att man fått barn. Så nu skall vi för en gångs skull bara vara på tumis. Och njuta. För Liam kommer att ha de super med fammo och hennes man.

Fredagen so far

Sovmorgon till NIE!!! Liam sov så länge, helt skönt när vi gick och sova ganska sent. Jag for elva och handla till Prisma med Vasas alla pensionärer - trängsel, speciellt vid alla smakprovsställen. Suck. Kaffehäng med min bästa Pisa - jag hoppas verkligen alla har en Pisa i sitt liv. 1,5 h for i ett huj! Väl hemma blev det långpromenad med Liam och hunden. Skulle ha kunna gå hur långt som helst och beundra alla fina hem som finns här. Avslutningsvis hämta jag pizza och nu sitter vi i soffan. Rapport slut.

Kiitos tack

Jag har ju glömt att tacka så här officiellt på bloggen min mamma för förra helgen. Tack vare henne fick jag sova två hela nätter och bara slappa i sängen på morgonen - så skönt. Och tack vare henne har jag laddat mina batterier och har energi igen.

Kiitos mamma, sä oot paras. Ja Liam on myös samaa mieltä.

Avkoppling

Avkoppling för mig är för tillfället att:
- äta morgonmål och läsa tidningen i lugn och ro
- ta en långpromenad
- sitta i bastun
- sova päikkäre med hela familjen
- läsa bloggar
- sluiba på soffan å titta på tv
- äta iltapala och läsa reklamtidningar (helt bäst!)
- träna

Så små grejer, men så behövligt.

Mera besök

Snart får vi igen besök av två söta kompisar och deras beibulin. Det är alltid lika kul med besök, ingen skillnad om det är med eller utan barn. Jag tror jag skulle dö tråkhetsdöden om vi skulle inte träffas med andra människor. Och jag märker också att Liam njuter av sällskap - men vem skulle nu inte göra det?!

Och så dagens baby.

Godnatt

Jag fastnade i bloggvärlden fastän jag borde sova. Inget annat komma med än nati nati.

Att kombinera fingermat med att mata

Det har vi gjort redan en längre tid, att Liam blir matad och får själv plocka i sig matbitar. Och det har fungerat bra hos oss, bara man först matar och sedan får han äta själv - för annars är han bara sur och vill bara äta plockmat. I början verkade som Liam skulle aldrig lära sig äta bitar, haha - men han hostade direkt han fick en större bit. Men nu är det nog inga problem som helst.

 Och varför vi valt att kombinera, är att vi vill att Liam skall vara van med sked och jag vill att han skall äta gröt morgon och kväll - och det är ju lite svårt utan sked. Och dessutom underlättar det när man är på resa och dylikt. Och innerst inne är jag lat och skulle inte orka ifall Liam skulle äta endast fingermat, men jag tycker det är fint att det finns de som orkar. 

Så det som används mest i fingermatsväg är morot, potatis och banan - men sakta men säkert har vi utökat utbudet för vår Liam. Och han tycker om det mesta, men blomkål är nog inte ännu heller någon storfavorit. Och nu har jag fått massor av tips av Pia, som verkar vara riktigt insatt i det här med plockmat :) fint gjort måste jag säga! 

På agendan

Nu är veckostädning gjord och nu väntar jag på att Liam skall vakna - eller inte gör jag nu det, men han har redan sovit en timme och jag borde gå i duschen - men jag är helt säker att han vaknar då jag just satt schampoo i håret. Så den här gången vill jag inte utmana ödet - haha. Idag får vi besök av vårt gulliga fadderbarn Myra och hennes fina mamma Elin, så det är dagens höjdpunkt.

För annars är det skolarbeten som gäller (surprise, surprise) - men ni som är oroliga, jag njuter nog för fullt fastän jag har alla dessa måsten med skolan. Det är ju bara studier, inget mera. Så ikväll skall jag skriva så pennan (tangentbordet) glöder.

Hur gick det?

Ja, hur gick det egentligen då vi försökte få ner Liams tre dagsvilor till två - nå, varierande. En dag fungerade det riktigt bra, medan dom andra dagarna inte alls. Som igår skulle Liam bara sova två päikkäre, så han vakna kl. 16 från sin sista päikkäre - men halv sju somna han då vi satt och titta på tv. Jag vet inte när senast han skulle bara plötsligt att somnat så där - men mysigt var det. Men inte mysigt att försöka väcka honom då han redan tagit natten - men kvällsgröt måste han äta. 

Så för tillfället kör vi ännu med 1 h + 1h +30 min - eller om han sover längre pass kan det fungera med två. Men nu så här. 

Liam hade här några veckor som han hade otroligt svårt att hitta sömnen - men nu verkar den fasen vara över, eller för stunden i alla fall. Jag har slutat att ge den sista mjölken i sängen och ger nu istället lite före han skall och sova. Och det verkar fungera bättre. 

Idag på eftermiddagen var vi jätte trötta och Liam likaså, men att somna inne brukar ju inte gå så smärtfritt. Men klok som min sambo är, packade han in Liam i mitt täcke. Ett fint litet paket - precis såsom när han var liten baby. Och vet ni, han somna på fem minuter! Ingen 30 minuters gymnastiserande, bråka och dra mamma och pappa i håret, babbla, eller  kasta tutten. Ah, det var heaven. Så ikväll gjorde jag samma sak - packa honom i sitt täcke och han somna riktigt lugnt. 

Men imorgon är det en ny dag och då har väl vinden vänt - haha. 

Daghemsbesök nr. 2

Imorse var jag och Liam igen och bekanta oss med ett daghem. Ett privat daghem som är ungefär på 20 minuters gångavstånd från oss - så inte så långt borta. Och vet ni, jag fick så bra filis av daghemmet - trevlig personal, fina och bra utrymmen, bra gård och egen köksa (!), som lagar maten på daghemmet. För en del av stadens daghem får ju sin mat från ett centralkök - så att få riktigt hemlagad mat låter ju bara för bra. 

Så nu har min åsikt ändrat totalt - från att ha velat ha Liam vid en dagmamma till att Liam skall vara på dagis. Tur har jag är en svärmor som tipsade att jag skulle gå och bekanta mig vid olika daghem (tack). För att välja utan att ha fått se olika alternativ skulle ha nog varit svårt. Så nu håller vi alla tummar och tår för att Liam skall få en plats på det privata daghemmet. 

Nu är dagvårdsansökan sänd och Liam börjar på dagis eller gruppis fr.om 1.3.2013. Skönt att ha tagit beslutet och skönt att ha det understökat. Jag tror Liam kommer att stortrivas. 

Den lugna stunden

Sitter här och dricker te och äter mellanmål. Njuter av att det är helt tyst. Alla andra sover. Men är helt säker på att Liam vaknar då jag slänger mig på soffan - och han har redan sovit i 50 min, så snart är det full rulle igen.

Imorse tog vi en solskenspromenad före besöket vid öppet dagis. Så skönt. Vid öppet dagis var Liam mest intresserad av mama och vi föräldrar- tidningarna. Fastän Linn och hennes ursöta Agnes var där enda från Helsingfors, tyckte Liam att han hade bara tid att pussas med tidningspärmarna. Och att kissa på golvet var tydligen också något han ville göra idag. Hah.

Nu skall jag slänga mig på soffan. I några minuter.