Alltså jag börjar ju jobba snart och jag är både ivrig och lite spänd inför det. Det känns att jag e helt oförberedd då mina tankar går åt dagis, ett års kalas, studier och i princip allt annat. Kanske jag behöver inte vara förberedd heller, att det kanske räcker med att jag är mentalt förberedd på att börja arbeta. Hemmamma-mode övergår till working woman. Jag mår bra av rutiner och jag blir mera effektiv när jag har ett sk. regelbundet liv. Visst har mitt liv vara väldigt regelbundet så där tidsmässigt i och med att jag varit så strikt med att passa Liams mat- och sovtider. Annars har vi ju ändå farit hit och dit, för att få plötsligt märka att nu var det helg igen. Så jag smygväntar på att i fortsättningen få ännu mera fredagsfeelis än vad jag nu haft.
Jag är glad att jag tog det här beslutet att redan börja jobba (säger jag nu, hahaha). Jag behöver väl inte säga att jag har stortrivts att vara hemma, men den eran att vara hemmamamma är slut just nu i alla fall. Tacksam är jag ändå över den tiden som jag fått vara hemma (minus sjukledigheten under hela graviditeten).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar