I fredags stack vi till Vasa för att stanna två nätter hos Thomas brorsfamilj. Vår favoritfamilj som alltid välkomnar oss med öppna armar. Hos dem får man känna sig som hemma och det är alltid lika avkopplande. Speciellt när Thomas brorsfru Heidi passar upp oss med en massa god mat. Drömmer ännu om hennes nudelwok, alltså den är bara för god. Det var alltså första längre bilresan för Luka, och det gick riktigt bra. Eller jag satt först i framsätet, men efter 5 minuter kom vi på att kanske det var lite lättare om jag satt i baksätet mellan Liam och Luka. För Luka kan verkligen visa att han är missnöjd, om tuten (nappen) faller eller mössan faller på ögonen. Hemresan gick ännu bättre då vi alla tre på baksätet sov hela vägen hem i 1,5 timme.
I Vasa fick vi alltså njuta av fint sällskap, god mat och frisk luft. Jag passade på att vara på vagnpromenad, och gamla goda minnen dök upp från tiden då vi bodde i Vasa. Liam var ju baby när vi bodde där, så en viss Vasa-längtan fick jag nog. Ibland drömmer jag om att flytta tillbaka, och att Thomas brorsfamilj bor där är faktiskt en stor orsak varför jag skulle vilja bo där. Tur ligger inte Vasa långt borta, och vi får passa på att oftare hälsa på så inte Vasa-längtan blir för stor. Och så bra som Luka sov natten där, så får vi nog snart åka tillbaka. Hela 4 timmar i sträck, vilket är rekord för honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar